EC - Användarbidrag [sv]

Granit

2021-04-13T11:40:22Z

Hy: /* Frågor */

Granit är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan. Granit har en grov- till finkornig struktur. Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit, särskilt i Småland och Norrland.

Granit bygger tillsammans med tonalit och granodiorit upp en stor del av kontinentskorpan. Den består av [[kvarts]] (grå), [[Fältspat|kalifältsspat]] (vit eller rosa) och [[plagioklas]] (vit) samt varierande mängder muskovit (ljus), [[biotit]] (svart) och [[hornblände]] (svart); färgen är grå- eller röd-spräcklig beroende på [[Fältspat|fältspatens]] färg.

Granit är en magmatisk bergart, djupbergart om man ska vara mer specifik. Magmatiska bergarter, magmabergarter, bildas som stelningsprodukter av magmor (bergartssmältor) i eller ovanpå jordskorpan. I motsats till ett rent ämne (grundämne eller kemisk förening) saknar en magma specifik stelningstemperatur. När magman svalnar sker därför stelnandet, kristallisationen, inom ett stort temperaturintervall. Vid stelnandet utfäller magman normalt kristaller av flera olika mineral.

Det finns flera olika sorters magmatiska bergarter. Vulkanit (vulkaniska bergarter) är en magmatisk bergart och bildas av snabbt avkylnande magma på eller ytligt under jordytan. Som resultat av detta så blir vulkaniska bergarter glasiga eller finkornigt kristallina. Exempel på vulkaniska bergarter är tuff, ignimbrit och pimpsten.

Magmatiska djupbergarter bildas av magma. När magma trycks upp så svalnar den eftersom att den trycks mot kallare stenar. Långsamt så stelnar magman. Så bildas granit och andra magmatiska djupbergarter.

Ibland kan några enskilda kristaller vara större än de övriga och då kallas texturen för porfyrisk. En granitsten med en porfyrisk textur kallas ibland för porfyr. Granit kan vara rosa till grå i färg beroende på dess kemiska och mineraliska sammansättning. Per definition så har granit en färgindex (m.a.o. procent av stenen som innehåller mörka mineraler) på mindre än 25%.

Granit är sprickfri, tål surt regn, tål tryck, stötar, deformering. Graniterna är som regel kiselsyrarika, det vill säga sura bergarter, varför de jordarter som bildas ifrån dem, näringsmässigt är magra.

== Frågor ==
===GC5JQ55===
1. Kolla på överdelen av Obelisken (ej sockeln): Är graniten finkornig eller grovkornig? Är graniten mycket eller lite finkornig/grovkornig? Vilken färg har har Obelisken? Vad tror du att graniten innehåller mycket av (av kvarts, kalifältsspat, plagioklas med mera) med tanke på granitens färg?
''Väldigt finkorning. - Jag tycker den ser rosaaktig ut och då är borde den innehålla kalifältspat''

2. Granit är en av de vanligaste bergarterna. Med tanke på hur granit bildas, varför tror du att granit är så pass vanlig?
''bildas då magma kyls, och det har byggt upp jordskorpan''

3. Varför tror du att man har använt granit till Obelisken? Brukar granit ha sprickor i sig? Är granit lätt att bryta sönder?
''granit är sprickfri, tål surt regn, tål tryck, stötar, deformering
- tåligheten borde vara en orsak, dessutom är den vanligt förekommande och därmed lättillgänglig, dessutom uppges att Gustav III lät upprätta obelisken och ville den skulle göras av svenska bergarter''
===GC790J9 Granit i Kosta===
1. Vad skiljer sockeln från obelisken i kornstorlek?
Kornen är grövre i obeliskan än i sockeln
I sockeln bildar de mörkare kornen vågräta strimmor

2. Vad skiljer sockeln från obelisken mineralmässigt? (Både sockeln och obelisken är av granit.)
Jag uppfattar att det är mer röda (Kalifältspat) och svarta mineraler i obelisken, sockeln har mer grå mineraler

== Se även ==
[[Stockholmsgranit]]

[[Bohusgranit]]

[[Kategori:Bergarter]]

Diabas

2019-10-31T17:38:41Z

Hy:

Diabas, ibland benämnd svart [[granit]], är en mörk basisk magmatisk bergart. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] (labradorit) och [[pyroxen]] (augit), med mindre mängder av olivin, magnetit och ilmenit. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.

Diabas är en [[basisk bergart]].

De tre bergarterna [[Basalt]], Diabas och [[Gabbro]] är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gabbro är en djupbergart som finns i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. [[Djupbergarter]], som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsammare. Basalt är motsvarande [[ytbergart]] där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare, Basalt förekommer även i kontinental miljö. Diabas är motsvarande [[gångbergart]]. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.

Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk).

I Diabas bildar plagioklasen ofta ett karakteristiskt mönster av oordnade avlånga lister. Om utrymmet mellan dem är fyllt av pyroxen kallas det för subofitisk textur, om istället plagioklasen är omgiven av större pyroxenkristaller benäms texturen sin ofitisk.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diabas Diabas på wikipedia]

[[Kategori:Bergarter]]

Pyroxen

2019-10-31T17:37:49Z

Hy: Skapade sidan med 'Pyroxener är bergartsbildande gröna eller mörka silikatmineraler. Pyroxen innehåller bland annat magnesium och järn. Pyroxen kan också innehålla olivin (grön) och jär...'

Pyroxener är bergartsbildande gröna eller mörka silikatmineraler. Pyroxen innehåller bland annat magnesium och järn. Pyroxen kan också innehålla olivin (grön) och järnoxider.

Plagioklas

2019-10-31T17:37:30Z

Hy: Skapade sidan med 'Plagioklas är serie av grå och vita mineraler som tillhör fältspaterna. Plagioklaserna är den vanligaste bergartbildande mineralen.'

Plagioklas är serie av grå och vita mineraler som tillhör fältspaterna. Plagioklaserna är den vanligaste bergartbildande mineralen.

Huvudsida

2019-10-31T17:37:15Z

Hy: /* Mineraler */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Larvikit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]
* [[Plagioklas]]
* [[Pyroxen]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[Inlandsis]]

[[Flyttblock]]

[[Klappersten]]

[[Landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

= Länkar =
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/bergarternaochbergartscykeln.1606.html

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Ytbergarter

2019-10-31T17:36:29Z

Hy:

Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Ytbergarter bildas där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare än djupbergarter. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa, oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Ytbergarter

2019-10-31T17:36:22Z

Hy:

Ytbergarter

2019-10-31T17:35:57Z

Hy: Skapade sidan med 'Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Ytbergarter bildas där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt s...'

Gångbergart

2019-10-31T17:28:29Z

Hy:

Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än [[djupbergarter]] men långsammare än [[ytbergarter]]. Gångbergarter stelnat långsammare än ytbergarter men snabbare än djupbergarter har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm).

[[Kategori:bergarter]]

Gångbergart

2019-10-31T17:27:45Z

Hy: Skapade sidan med 'Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smäl...'

Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än [[djupbergart|djupbergarter]] men långsammare än [[ytbergart|ytbergarter]]. Gångbergarter stelnat långsammare än ytbergarter men snabbare än djupbergarter har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm).

[[Kategori:bergarter]]

Djupbergarter

2019-10-31T17:20:35Z

Hy: Skapade sidan med 'Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Djupbergarter bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsamt. Djupb...'

Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Djupbergarter bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsamt. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler.

[[Kategori:Bergarter]]

Diabas

2019-10-31T17:19:02Z

Hy:

Diabas, ibland benämnd svart [[granit]], är en mörk basisk magmatisk bergart. Huvudmineralen i diabas är plagioklas (labradorit) och pyroxen (augit), med mindre mängder av olivin, magnetit och ilmenit. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.

Diabas är en [[basisk bergart]].

De tre bergarterna [[Basalt]], Diabas och [[Gabbro]] är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gabbro är en djupbergart som finns i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. [[Djupbergarter]], som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsammare. Basalt är motsvarande [[ytbergart]] där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare, Basalt förekommer även i kontinental miljö. Diabas är motsvarande [[gångbergart]]. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.

Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diabas Diabas på wikipedia]

[[Kategori:Bergarter]]

Basisk bergart

2019-10-31T17:16:03Z

Hy:

Basisk i bergartssammanhang relaterar inte till pH-värde utan till hur stor andel kiseldioid de består av, basiska bergarters vikt består till mellan 45% och 52% av kiseldixiod. Sura bergarter har högre andel av kiseldioxid. När basiska bergarter vittrar sönder bidrar de till god odlingsjordmån.

[[Kategori:Bergarter]]

Basisk bergart

2019-10-31T17:15:52Z

Hy:

Basisk bergart

2019-10-31T17:15:36Z

Hy: Skapade sidan med 'Basisk i bergartssammanhang relaterar inte till pH-värde utan till hur stor andel kiseldioid de består av, basiska bergarters vikt består till mellan 45% och 52% av kiseldi...'

Diabas

2019-10-31T17:15:20Z

Hy:

Diabas, ibland benämnd svart [[granit]], är en mörk basisk magmatisk bergart. Huvudmineralen i diabas är plagioklas (labradorit) och pyroxen (augit), med mindre mängder av olivin, magnetit och ilmenit. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.

Diabas är en [[basisk bergart]].

De tre bergarterna [[Basalt]], Diabas och [[Gabbro]] är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gabbro är en djupbergart som finns i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. [[Djupbergarter]], som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsammare. Basalt är motsvarande [[ytbergart]] där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare, Basalt förekommer även i kontinental miljö. Diabas är motsvarande [[gångbergart]]. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diabas Diabas på wikipedia]

[[Kategori:Bergarter]]

Fältspat

2019-10-31T17:12:03Z

Hy:

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas.

Fältspat, KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger medan [[plagioklas]] är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi3O8 och anortit CaAl2Si2O8. Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Larvikit

2019-10-31T17:10:29Z

Hy:

Larvikit är en magmatisk bergart. Bergarten har sitt namn efter staden Larvik i Norge.
Handelsnamn är även labrador (ljus respetive mörk)

Larvikit innehåller [[fältspat|alkalifältspat]], [[amfibol]], [[pyroxen]] och mörk glimmer.
Grovkorniga har kristalliserat långsamt; med en hög temperatur i omgivningen (vilket är naturligt eftersom larvikit är en djupbergart, som stelnat långsamt under hög temperatur.

[[Kategori:Bergarter]]

Huvudsida

2019-10-31T17:09:33Z

Hy: /* Mineraler */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Larvikit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]
* [[Pyroxen]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[Inlandsis]]

[[Flyttblock]]

[[Klappersten]]

[[Landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

= Länkar =
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/bergarternaochbergartscykeln.1606.html

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Larvikit

2019-10-31T17:09:10Z

Hy:

Larvikit är en magmatisk bergart. Bergarten har sitt namn efter staden Larvik i Norge.
Larvikit innehåller [[fältspat|alkalifältspat]], [[amfibol]], [[pyroxen]] och mörk glimmer.
Grovkorniga har kristalliserat långsamt; med en hög temperatur i omgivningen (vilket är naturligt eftersom larvikit är en djupbergart, som stelnat långsamt under hög temperatur.

[[Kategori:Bergarter]]

Larvikit

2019-10-31T17:08:22Z

Hy:

Larvikit

2019-10-31T17:07:58Z

Hy:

Larvikit är en magmatisk bergart. Bergarten har sitt namn efter staden Larvik i Norge.
Larvikit innehåller [[alkalifältspat]], [[amfibol]], [[pyroxen]] och mörk glimmer.
Grovkorniga har kristalliserat långsamt; med en hög temperatur i omgivningen (vilket är naturligt eftersom larvikit är en djupbergart, som stelnat långsamt under hög temperatur.

Larvikit

2019-10-31T17:07:37Z

Hy: Skapade sidan med 'Larvikit är en magmatisk bergart. Bergarten har sitt namn efter staden Larvik i Norge. Larvikit innehåller [alkalifältspat], [amfibol], [pyroxen] och mörk glimmer. Grovkor...'

Larvikit är en magmatisk bergart. Bergarten har sitt namn efter staden Larvik i Norge.
Larvikit innehåller [alkalifältspat], [amfibol], [pyroxen] och mörk glimmer.
Grovkorniga har kristalliserat långsamt; med en hög temperatur i omgivningen (vilket är naturligt eftersom larvikit är en djupbergart, som stelnat långsamt under hög temperatur.

Huvudsida

2019-10-31T17:06:04Z

Hy: /* Magmatisk bergart */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Larvikit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[Inlandsis]]

[[Flyttblock]]

[[Klappersten]]

[[Landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

= Länkar =
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/bergarternaochbergartscykeln.1606.html

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Huvudsida

2019-03-04T22:32:19Z

Hy:

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[Inlandsis]]

[[Flyttblock]]

[[Klappersten]]

[[Landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

= Länkar =
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/bergarternaochbergartscykeln.1606.html

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Sedimentär bergart

2019-03-04T22:30:56Z

Hy:

Sedimentär bergart är en av de tre övergripande bergartsgrupperna vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter. Sedimentära bergarter förekommer på alla jordens kontinenter, men utgör bara omkring fem procent av jordskorpan eftersom de genom tektonik omvandlas till metamorfa bergarter. Vanliga sedimentära bergarter är [[kalksten]], gråvacka, [[sandsten]] och [[skiffer]]. Den relativt låga halten av koldioxid i jordens atmosfär beror på att en stor andel kol (genom kolcykeln) finns bundet i kalksten och dolomit. Sedimentära bergarter bildas genom att partiklar som transporterats i vatten eller luft har sedimenterat och därefter cementerats samman genom utfällningar i porerna; även bergarter som bildats på kemisk, biokemisk eller organisk väg genom anrikning eller utfällning.

Sedimentära bergarter bildas genom hop-pressning och cementering av lösa sediment. Materialet i sedimenten utgörs huvudsakligen av mineralkorn och fragment från äldre bergarter som vittrat och eroderats.

Genom kemisk och mekanisk vittring, till exempel frostsprängning, frigörs enskilda mineralkorn och fragment ur berggrunden. Erosion från vind, vatten och is (glaciärer) bryter ytterligare ned berggrunden och transporterar ut materialet i sjöar och hav där det sedimenterar, det grövsta närmare stranden, det finkornigare materialet längre ut från land. Här kan också skalrester och andra lämningar från djur och växter införlivas i sedimentet och bevaras som fossil.

Allt eftersom sedimentet begravs allt djupare under yngre sedimentlager pressas det ihop och kompakteras, och kvarts, kalcit eller olika lermineral fälls ut i porutrymmena mellan sedimentkornen så att dessa cementeras samman och en fast bergart bildas. Organiskt material, det vill säga döda växter och djur, som begravs i sedimenten kan ge upphov till förekomster av kol, olja och naturgas.

Gnejs

2019-03-04T22:29:58Z

Hy:

GNEJS är en samlingsbeteckning för kraftigt [[Metamorf bergart|metamorfoserade bergarter]] med gnejsig struktur, dvs mineralkornen är tydligt orienterade och ofta koncentrerade i olikfärgade band. Gnejsen kan vara av olika ursprung, exempelvis metamorft omvandlade vulkaniter, granitiska eller sedimentära bergarter. Ursprunget för ett enskilt gnejsprov låter sig ofta inte avgöras, utan många gånger krävs omfattande kartering i fält (jämför "Ådergnejs", "Gnejsgranit").

Gnejs är en metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs) som har omvandlats under höga tryck och temperaturer.

Genom tryck och rörelser i berget blir mineralkornen ofta parallellt orienterade, vilket ger bergarten en skiffrig struktur. Mineralen kan också samlas i olika band eller ådror vilket ger bergarten ett gnejsigt utseende. Rörelser kan också ge upphov till en veckad struktur. Lösningar som strömmar genom berggrunden kan förändra bergartens kemiska sammansättning, genom att vissa grundämnen bortförs och andra tillförs.

Gnejs är vanligtvis uppbyggd av [[fältspat]], [[kvarts]] och en mindre del [[glimmer]]. Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår. Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från [[Granit|graniten]]. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består av lagervis ordnade glimmerrika och glimmerfattiga band.

Parallelstrukturen gör att gnejs låter sig lättare klyvas utefter skiktningen än tvärs denna.

Gnejserna, som i huvudsak tillhör de äldsta åtkomliga delarna av jordskorpan, förekommer i stor mängd i Skandinavien. Brytning förekommer på många ställen för användning dels för stenläggning, dels för finare arbeten.

I Sverige bryts gnejsen i Bohuslän i en finkornig variant för användning bl a till gatsten. Mellan Varberg och Halmstad förekommer en fin, hård gnejs av grå eller röd färg. Här finns flera brott där sten framställs för byggnadsändamål.

Studier av en metamorf bergarts mineralogi ger alltså en uppfattning om dess metamorfosgrad. Genom att med mikroteknik göra punktanalyser av de olika mineralens kemiska sammansättning kan tryck- och temperatur-förhållandena under metamorfosen beräknas i mer detalj.

Vilka mineral som kan bildas beror dock också på bergartens ursprungliga sammansättning. Basiska (kiselfattiga, men järn- och magnesium-rika) magmatiska bergarter har en lämplig samman-sättning för att bilda olika metamorfa mineral, likaså lerrika sedimentära bergarter. I granitiska bergarter som domineras av kvarts och fältspater sker däremot inte samma nybildning av metamorfa mineral, än mindre i en kvartsrik sandsten. Metamorfosen hos dessa märks främst genom deformering och omkristallisering av de befintliga mineralen. Därav följer att denna typ av bergarter är mindre användbara om man vill bestämma vilken metamorfosgrad ett område varit utsatt för.

Slutstadiet för metamorfosen är att bergarten börjar smälta upp, men när detta sker beror både på tryck och temperatur och bergartens sammansättning. De bergarter som har lättast att smälta upp är lerrika bergarter av sedimentärt ursprung, vilka innehåller mycket vatten bundet i olika mineral. Även sura (kiselrika granitiska) magmatiska bergarter har rätt låg smälttemperatur, runt 700 ºC, jämfört med basiska bergarter. Ofta sker dock inte en fullständig uppsmältning, utan kvarts och fältspat som lättast smälter upp bildar ljusa ådror i bergarten efter att de stelnat på nytt när temperaturen gått ner. En sådan bergart kallas ådergnejs, eller med ett utländskt ord, migmatit.

Ordet gnejs har kommit in i svenska språket flera vägar söderifrån. Det har medfört att stavningen kan variera i äldre litteratur, t ex gneist, gneiss, greijs, gneiss. Hallandsgnejs, eller hallandiagnejs.

==Hallandsgnejs==
Kemiskt och mineralogiskt så skiljer sig Hallandsgnejsen inte nämnvärt från de andra gnejserna i södra Sverige (givetvis finns skillnader i framförallt spårämnen och accessoriska mineral, men inte så att det påverkar utseendet nämnvärt). Det som skiljer är homogenitet, struktur och textur (och därmed i grunden processerna som bildat gnejsen). Jämfört med en granit där röd kalifältspat, vit plagioklas och färglös/grå kvarts är jämnt distribuerade i bergmassan är Hallandiagnejsen i hög grad metamorft segregerad, där olika mineral anrikats i olika delar.
Hallandsgnejsen är en migmatit (”ådergnejs”), men till skillnad från Västsveriges framförallt stromatiskt ådrade migmatiter (där ådror och grundmassa alternerar mer ordnat, kontinuerligt och predikterbart på cm- till dm-skala och således upplevs som relativt sett mer homogena) är hallandsgnejs mer flammigt ådrad med relativt stora partier grundmassa (gråfint medelkornig dominerad av plagioklas, biotit, hornblände och kvarts, sk mesosom) och varierande utbredda åderpartier (röd medel- till grovkornig dominerad av kalifältspat och kvarts, sk leukosom), som gör att den blir mindre homogen och kontinuerlig i kulör och textur, och därmed varierar mycket mer.
Halländska gnejsen finns här representerad från två platser: Bårarp och Svenstorp.
Hallandsgnejs bryts bland annat på västra delen av bergsryggen Nyårsåsen i Halmstads kommun. Denna typ av Hallandiagnejs är eftertraktad av naturstensindustrin som byggnadssten och till utsmyckningar.

[[kategori:Bergarter]]

Marmor

2019-03-04T22:27:48Z

Hy:

Marmor är en metamorf kalksten. Det betyder att det har bildats av en tidigare bergart har genomgått en viss typ av omvandling – metamorfos, en omkristallisering av kalksten, varvid eventuella fossil utplånas.

.

Marmor är en metamorf bergart (från kalksten), strukturen kan vara fin- eller grovkornig. Då marmor är en metamorf bergart så betyder det att marmor bildas genom att kalksten utsätts för höga tryck och temperaturer vilket medför att den ursprungliga bergartens kemiska sammansättning och kristallstruktur ändras. Om magmatiska, sedimentära bergarter eller äldre metamorfa bergarter utsätts för högt tryck, höga temperaturer eller en kombination av dessa så kan en metamorfos ske Eftersom marmor är en relativt lättbearbetad bergart och har ett tilltalande utseende har man använt bergarten som byggnadssten- och ornamentssten över hela världen under tusentals år. Ren marmor är gråvit eller rent vit, som den berömda [[Carraramarmor|carraramarmorn]], men föroreningar av olika slag är vanliga och ger då bergarten olika färger, i ett ofta flammigt mönster, det som vi brukar kalla för marmorerad.
Då kalksten är en sedimentär bergart så betyder det att marmor är en kalkrik [[sedimentär bergart]] som har gått igenom en omvandling efter att ha blivit utsatt för högt tryck och/eller höga temperaturer.

[[Carraramarmor]]

[[Kolmårdssmarmor]]

[[Kategori:Bergarter]]

Metamorf bergart

2019-03-04T22:25:47Z

Hy:

En metamorf bergart bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling (metamorfos). Namnet kommer från de grekiska orden meta och morphe och betyder ändring av form. Om [[Magmatisk bergart|magmatiska]], [[Sedimentär bergart|sedimentära]] bergarter eller äldre metamorfa bergarter utsätts för högt tryck, höga temperaturer eller en kombination av dessa så kan en metamorfos ske. Lösningar eller gaser kan också få en bergart att genomgå metamorfos, den kan förändra dess kemiska sammansättning genom att bortföra vissa ämnen och tillföra andra.

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/metamorfabergarter.1602.html

Kalksten

2019-02-20T14:19:44Z

Hy:

Engelska Limestone

[[Kategori:Bergarter]]

Kalksten

2019-02-20T14:11:40Z

Hy:

Engelska Limestone

[[Kategori:Bergarter]]

<iframe width="470" height="402" src="https://edpuzzle.com/embed/media/57c91f57a73451b64614f18a" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Huvudsida

2019-02-14T13:03:24Z

Hy: /* Istid och dess verkningar */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[Inlandsis]]

[[Flyttblock]]

[[Klappersten]]

[[Landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Gnejs

2019-02-14T10:10:08Z

Hy:

Gnejs är en metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs) som har omvandlats under höga tryck och temperaturer.

Genom tryck och rörelser i berget blir mineralkornen ofta parallellt orienterade, vilket ger bergarten en skiffrig struktur. Mineralen kan också samlas i olika band eller ådror vilket ger bergarten ett gnejsigt utseende. Rörelser kan också ge upphov till en veckad struktur. Lösningar som strömmar genom berggrunden kan förändra bergartens kemiska sammansättning, genom att vissa grundämnen bortförs och andra tillförs.

Gnejs är vanligtvis uppbyggd av [[fältspat]], [[kvarts]] och en mindre del [[glimmer]]. Färgen på bergarten beror på de mineral som ingår. Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från [[Granit|graniten]]. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består av lagervis ordnade glimmerrika och glimmerfattiga band.

Parallelstrukturen gör att gnejs låter sig lättare klyvas utefter skiktningen än tvärs denna.

Gnejserna, som i huvudsak tillhör de äldsta åtkomliga delarna av jordskorpan, förekommer i stor mängd i Skandinavien. Brytning förekommer på många ställen för användning dels för stenläggning, dels för finare arbeten.

I Sverige bryts gnejsen i Bohuslän i en finkornig variant för användning bl a till gatsten. Mellan Varberg och Halmstad förekommer en fin, hård gnejs av grå eller röd färg. Här finns flera brott där sten framställs för byggnadsändamål.

Studier av en metamorf bergarts mineralogi ger alltså en uppfattning om dess metamorfosgrad. Genom att med mikroteknik göra punktanalyser av de olika mineralens kemiska sammansättning kan tryck- och temperatur-förhållandena under metamorfosen beräknas i mer detalj.

Vilka mineral som kan bildas beror dock också på bergartens ursprungliga sammansättning. Basiska (kiselfattiga, men järn- och magnesium-rika) magmatiska bergarter har en lämplig samman-sättning för att bilda olika metamorfa mineral, likaså lerrika sedimentära bergarter. I granitiska bergarter som domineras av kvarts och fältspater sker däremot inte samma nybildning av metamorfa mineral, än mindre i en kvartsrik sandsten. Metamorfosen hos dessa märks främst genom deformering och omkristallisering av de befintliga mineralen. Därav följer att denna typ av bergarter är mindre användbara om man vill bestämma vilken metamorfosgrad ett område varit utsatt för.

Slutstadiet för metamorfosen är att bergarten börjar smälta upp, men när detta sker beror både på tryck och temperatur och bergartens sammansättning. De bergarter som har lättast att smälta upp är lerrika bergarter av sedimentärt ursprung, vilka innehåller mycket vatten bundet i olika mineral. Även sura (kiselrika granitiska) magmatiska bergarter har rätt låg smälttemperatur, runt 700 ºC, jämfört med basiska bergarter. Ofta sker dock inte en fullständig uppsmältning, utan kvarts och fältspat som lättast smälter upp bildar ljusa ådror i bergarten efter att de stelnat på nytt när temperaturen gått ner. En sådan bergart kallas ådergnejs, eller med ett utländskt ord, migmatit.

Ordet gnejs har kommit in i svenska språket flera vägar söderifrån. Det har medfört att stavningen kan variera i äldre litteratur, t ex gneist, gneiss, greijs, gneiss. Hallandsgnejs, eller hallandiagnejs.

==Hallandsgnejs==
Kemiskt och mineralogiskt så skiljer sig Hallandsgnejsen inte nämnvärt från de andra gnejserna i södra Sverige (givetvis finns skillnader i framförallt spårämnen och accessoriska mineral, men inte så att det påverkar utseendet nämnvärt). Det som skiljer är homogenitet, struktur och textur (och därmed i grunden processerna som bildat gnejsen). Jämfört med en granit där röd kalifältspat, vit plagioklas och färglös/grå kvarts är jämnt distribuerade i bergmassan är Hallandiagnejsen i hög grad metamorft segregerad, där olika mineral anrikats i olika delar.
Hallandsgnejsen är en migmatit (”ådergnejs”), men till skillnad från Västsveriges framförallt stromatiskt ådrade migmatiter (där ådror och grundmassa alternerar mer ordnat, kontinuerligt och predikterbart på cm- till dm-skala och således upplevs som relativt sett mer homogena) är hallandsgnejs mer flammigt ådrad med relativt stora partier grundmassa (gråfint medelkornig dominerad av plagioklas, biotit, hornblände och kvarts, sk mesosom) och varierande utbredda åderpartier (röd medel- till grovkornig dominerad av kalifältspat och kvarts, sk leukosom), som gör att den blir mindre homogen och kontinuerlig i kulör och textur, och därmed varierar mycket mer.
Halländska gnejsen finns här representerad från två platser: Bårarp och Svenstorp.
Hallandsgnejs bryts bland annat på västra delen av bergsryggen Nyårsåsen i Halmstads kommun. Denna typ av Hallandiagnejs är eftertraktad av naturstensindustrin som byggnadssten och till utsmyckningar.

[[kategori:Bergarter]]

Gnejs

2019-02-14T10:09:51Z

Hy: Skapade sidan med 'Gnejs är en metamorf bergart. Det innebär att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatis...'

Huvudsida

2019-02-14T10:07:16Z

Hy: /* Magmatisk bergart */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Gnejs]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[inlandsis]]

[[flyttblock]]

[[landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Huvudsida

2019-02-13T22:07:28Z

Hy:

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[inlandsis]]

[[flyttblock]]

[[landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg, jord och mark =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Huvudsida

2019-02-13T22:03:19Z

Hy: /* Istid och dess verkningar */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[inlandsis]]

[[flyttblock]]

[[landhöjning]]

[[Dödis]]

[[Drumlin]]

[[Rullstensås]]

= Påverkan på berg =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

= Påverkan på jord och mark =
[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Dödis

2019-02-13T22:02:20Z

Hy: Hy flyttade sidan Dödisgrop till Dödis utan att lämna en omdirigering

När den senaste [Istid|istiden] började dra sig tillbaka för ca 8.000 år sedan efterlämnade den spår i naturen. Ett av de mer synliga var dödis- gropen eller åsgropen som den också kallades om den ligger vid en grusås. Oftast skapades den av enorma isälvar och de jordmassor som de drog med sig

Isälvarna var smältvatten från glaciärerna. Dessa grus och jordmassor bildade stora avlagringar utanför ismassans kant. Då och då föll stora isblock, ungefär av ett nutida isbergs storlek, ner i avlagringarna. När omgivningen "stabiliserat" sig så började dessa massiva isblock att smälta, när isen smälte bort bildades stora gropar, dödisgropar.
Dessutom steg landet runt omkring p.g.a. landhöjningen då det stora tryck som glaciärerna utövade plötsligt försvunnit. På de ställen där isblocken låg fanns dock detta tryck kvar och landhöjningen gick långsammare.

Pilarna på bilden visar "död" is, alltså is som legat under marken och kommit fram exempelvis vid kraftigt regn som tagit med sig ovanliggande landmassa eller om denna is har legat under ett vattendrag där en fördämning har brustit.
[[File:Dödisgropar_med_markering.jpg]]

De flesta dödisgropar är nu sjöar, som exempel i Botkyrka kan Bysjön och Trollsjön nämnas. Andra, som den vid Pålamalm, ligger på land. Den är Sveriges på land liggande största dödisgrop. Eftersom den ligger intill en rullstensås kan man också kalla den för åsgrop. Gropen är 31 meter djup och 50 meter vid. Man har beräknat att avlagringens storlek för att åstadkomma en sådan stor grop måste ha varit ungefär fem kilometer lång och en och en halv kilometer bred. Volymen har uppskattats till ca 70 miljoner kubikmeter.

Det kan vara så att vattnet i dödisgropar kan bli surt på grund om förruttnande organisk materia, är det på detta viset så bildas det antigen ett mosse-, kärr- eller torvlandskap. Skulle det vara så att bergrunden är kalkbaserad så kan detta neutralisera den försurnande effekten.

Sådana här kärr är slutna ekosystem eftersom dom inte har någon form av tillströmning av vatten, mer än när det regnar. Både sura kärrgropar och dödisgropar med färskvatten är viktiga ekologiska nischer för både djur och växter som lever i symbios.

=Frågor=
== GC3PVQW ==
1. På platsen finns en informationsskylt, på den står hur många meter sand som kan finnas i Hestra. Hur många meter är det?
''60m sand''

2. Hur bred är gropen?
''stora: 25m bred 17 m andra hållet

lilla:15*20m''

3. Hur djup är gropen?
''stora: 6-7m, lilla 2-3 m djup''

Huvudsida

2019-02-13T22:01:40Z

Hy: /* Istid och dess verkningar */

= Bergarter =
== [[Sedimentära bergarter]] ==
* [[Kalksten]]
* [[Sandsten]]
* [[Skiffer]]

== Magmatisk bergart ==
* [[Diabas]]
* [[Granit]]
* [[Porfyr]]

== [[Metamorf bergart]] ==
* [[Marmor]]

* [[Flinta]]

== Mineraler ==
* [[Fältspat]]
* [[Kvarts]]

== Övriga berg och stenar ==
[[Landskapssten]]

[[brunkol]]

= [[Istid]] och dess verkningar =

[[inlandsis]]

[[flyttblock]]

[[landhöjning]]

[[Dödis]]

= Påverkan på berg =
[[droppsten]]

[[Erosion]] - [[Vittring]]

= Påverkan på jord och mark =
[[Meander]]

= Djur och fossil =
[[fossil]]

[[phenocryst]]

Information om hur wiki-programvaran används finns i [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Help:Contents användarguiden].

== Att komma igång ==
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Configuration_settings Lista över konfigurationsinställningar]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:FAQ MediaWiki FAQ]
* [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce E-postlista för nya versioner av MediaWiki]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Localisation#Translation_resources Lokalisera MediaWiki för ditt språk]
* [https://www.mediawiki.org/wiki/Special:MyLanguage/Manual:Combating_spam Läs om hur du bekämpar spam på din wiki]

Fältspat

2019-02-13T22:00:48Z

Hy:

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat[1]. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas. Fältspat, KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger medan [[plagioklas]] är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi3O8 och anortit CaAl2Si2O8. Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Fältspat

2019-02-13T22:00:25Z

Hy:

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat[1]. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas. [[Fältspat|Kalifältspat]], KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger medan [[plagioklas]] är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi3O8 och anortit CaAl2Si2O8. Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Fältspat

2019-02-13T21:59:20Z

Hy:

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat[1]. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas. [[fältspat|Kalifältspat]], KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger[2] medan [[plagioklas]] är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi3O8 och anortit CaAl2Si2O8.[3] Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Fältspat

2019-02-13T21:58:56Z

Hy:

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat[1]. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas. [[Kalifältspat]], KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger[2] medan [[plagioklas]] är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi3O8 och anortit CaAl2Si2O8.[3] Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

[[Kategori:Bergarter]]

Stockholmsgranit

2019-02-13T21:58:04Z

Hy:

Stockholmsgranit är en typ av [[granit]] som finns i Stockholmsregionen. Graniten bildades för ungefär 1800 miljoner år sedan och kommer från Stockholmsregionens urberg. Som all form av granit så bildades Stockholmsgraniten av magma som har långsamt stelnat djupt ned i jordskorpan. Graniten har oftast en grå färg med svarta korn och har ibland större kristaller av kalifältspat. Den har använts till gatsten och byggnadssten.
[[kategori:bergarter]]

Carraramarmor

2019-02-13T21:57:16Z

Hy:

Carraramarmor (efter den norditalienska staden Carrara) är en metamorf produkt av en sedimentär [[kalksten]] från triasperioden som bildades i samband med att Apenninerna formades. Den är en av världens mest kända typer av [[marmor]] som oftast är vit eller ibland blågrå.
Carraramarmor bryts i Carrara i den italienska provinsen Massa and Carrara i Lunigiana, den nordligaste delen av Toscana

Ren utan orenheter/mineraler

Marble is considered a metamorphic rock of carbonatic composition: this means that an already existing rock, of a carbonatic nature, undergoes transformations that make it marble.
The rock of origin of the marble is usually sedimentary, and mostly of calcareous composition: the deposition of these sediments takes place in the marine environment, at not excessive depht, because otherwise the calcium carbonate would melt and would not deposit to form limestones.

These are sediments often rich in fossils, whose shapes are then recognizable in some marbles. The deposited material is buried under new sediments and the diagenesis process begins: a complex of chemical and physical processes that convert the dissolved sediment into solid rock.
Through cohesion, compaction, redistribution and recrystallization of substances and cementation, the lithification can be reached in variable times: it can take place immediately after deposition or after millions of years.

Once formed, the sedimentary rock begins to travel: the earth's crust is in continuous evolution, and its parts, the so-called plaques, move colliding, creating the geological geometries on which we live. The rocks undergo deepening, elevations, very complex bends that transform them: in our case sedimentary rocks undergo a process called regional metamorphism.
A regional metamorphic process involves a significant volume of material which, subjected to high pressures and temperatures, changes its physiognomy and composition, depending on the source material, the duration and intensity of these processes. The sedimentary rock thus meets a transformation that leads to the recrystallization of calcium carbonate with disappearance of fossil remains and formation of crystalline calcite.

The marble is almost formed but it is not yet in its final position: the movements in the earth's crust bring the marble on the surface, or near it, ready to be extracted. It is very difficult to recognize the sedimentary rock of origin of every marble: this is because the metamorphic transformations are very intense and extensive, and because the processes can be multiple and, adding to one another, make the reconstruction of the "path" more and more difficult. of the rock.
Making examples is useless as well as disadvantageous: however, we can remember that the final composition can be very varied, depending on the different impurities present, which make each marble unique and inimitable: in fact, the name is taken from the locality of origin or color characteristics or zonatora of the marble itself.
The term is also used improperly for non-metamorphic limestone rocks but equally compact and susceptible to processing. Also the appearance is very different: the weaving (the whole of the shape, the size and the arrangement of the granules of the minerals that compose it) and the structure (the set of characters observable on a large scale) give each marble its own peculiarities and unique.

Pegmatit

2019-02-13T19:25:54Z

Hy:

=Pegmatit=
Pegmatit är en sorts [[granit]] fast med stora kristaller i. Djupt nere i magmakammaren bildades det liksom graniten och bestod av ännu ej stelnad granit som kristalliserades långsammare än den vanliga graniten. Allteftersom rörelser och enorma spänningar i berget uppkom så bildades sprickor i graniten. Dessa sprickor är vanligtvis nån centimeter till några decimeter breda. Dessa sprickor fylldes då upp av ej ännu stelnad granit vattenrika lösningar.

Pegmatit har i de flesta fall kristalliserat ur lösningar som blivit kvar i sprickor och håligheter efter olika graniters bildning ur magmor. Pegmatit kan också bildas genom förflyttning av mineralbildande grundämnen (främst [[kisel]], syre, aluminium och kalium) in i sprickor från den fasta berggrunden på båda sidor om sprickorna. För att en sådan förflyttning ska äga rum fordras dock en temperatur på flera hundra grader.

Pegmatit har ofta koncentrationer av sällsynta grundämnen som bor, beryllium, litium samt olika radioaktiva grundämnen, pegmatit innehåller också lite guld.

[[Kategori:Bergarter]]

Pegmatit

2019-02-13T19:25:29Z

Hy: Skapade sidan med '=Pegmatit= Pegmatit är en sorts granit fast med stora kristaller i. Djupt nere i magmakammaren bildades det liksom graniten och bestod av ännu ej stelnad granit som kris...'

=Pegmatit=
Pegmatit är en sorts [[granit]] fast med stora kristaller i. Djupt nere i magmakammaren bildades det liksom graniten och bestod av ännu ej stelnad granit som kristalliserades långsammare än den vanliga graniten. Allteftersom rörelser och enorma spänningar i berget uppkom så bildades sprickor i graniten. Dessa sprickor är vanligtvis nån centimeter till några decimeter breda. Dessa sprickor fylldes då upp av ej ännu stelnad granit vattenrika lösningar.

Pegmatit har i de flesta fall kristalliserat ur lösningar som blivit kvar i sprickor och håligheter efter olika graniters bildning ur magmor. Pegmatit kan också bildas genom förflyttning av mineralbildande grundämnen (främst kisel, syre, aluminium och kalium) in i sprickor från den fasta berggrunden på båda sidor om sprickorna. För att en sådan förflyttning ska äga rum fordras dock en temperatur på flera hundra grader.

Pegmatit har ofta koncentrationer av sällsynta grundämnen som bor, beryllium, litium samt olika radioaktiva grundämnen, pegmatit innehåller också lite guld.

[[Kategori:Bergarter]]

Fossil

2019-02-13T19:17:26Z

Hy: /* Fossil */

=Uppkomst=
Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.

Fossil kan tillkomma på flera olika sätt:
* Skalet eller benmaterialet kan vara fullständigt bevarat, inbäddad i mineraliserat sediment (alltså egentligen inget fossil).
* Fossilet är fullständigt upplöst, men har bevarats som ett avtryck i de mineraliserade sedimentet
* Fossilet är fullständigt upplöst, och hålrummet efter detta har fyllts med material som sedan mineraliserats inuti det mineraliserade sedimentet.

Endast mycket lite av det organiska materialet fossiliseras, och processen kräver ganska speciella förutsättningar där det organiska materialet bryts ned så långsamt att en mineralisering hinner inträffa. De är oftast de hårdaste delarna som blir fossil, till exempel tand-, skal- och skelettrester i djur. Hos växter kan sporer, frön och stammar fossiliseras. De yngsta fossilen är omkring 10.000 år gamla. Yngre och endast delvis omvandlade fossil kallas ibland subfossil.

I Carl von Linnés systematiska indelning av stenriket klassades fossil som 'petrificerat'.

När endast spår efter en organism påträffas kallas detta för spårfossil. Det kan exempelvis vara kryp- och grävspår eller koproliter.

De äldsta fossilen på jorden är ca 3,9 miljarder år och är lämningar efter bakterier, som levde under jordens barndom. För att kunna avgöra hur gammalt ett fossil är kan man ta hjälp av berggrunden eller mätningar av radioaktivt sönderfall. Det vanligaste är dock att de dateras utifrån de sediment där de förekommer och deras kronologiska ordning i förhållande till kringliggande sediment. Genom att studera fossil från olika tidsåldrar kan man bland annat förstå tidigare ekosystem på jorden och klimatets påverkan på växter och djur. De som arbetar med fossil kallas för paleontologer.

Fossil är viktiga för bland annat paleontologin, då de visar hur livet kan ha sett ut en tidpunkt, hur livets utvecklats samt jordens klimathistoria.

=Olika typer av fossil=
<gallery>
Ortoceratiter.jpg|Ortoceratiter
Ammoniter.jpg|Ammoniter
Trilobiter.jpg|Trilobiter
Stromatoliter.jpg|Stromatoliter
Kristalläpplen.jpg|Kristalläpplen
</gallery>
==Ortoceratiter==
En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.

Ortoceratiterna har ofta liknats vid de idag levande pärlbåtarna, men skalet var rakt och koniskt eller nästan cylindriskt med en diameter växlande från cirka 1 centimeter till 10 centimeter. Vissa arter kunde nå en längd upp till 10 meter. Skalets tillväxtprocess liknar också pärlbåtarnas. I boningskammaren avsöndrade manteln skalsubstans utåt i skalet, och sedan djurets kropp följt med utåt, avsöndrades bakom denna en ny urglasformad skalvägg, ett så kallat septum, så att en skalkammare bildades. Under tillväxten hade djuret förbindelse med de äldre kamrarna genom en köttig sträng av kroppsvävnad, den så kallade sifonen. Genom den kunde djuret pumpa dessa bakre kamrar av skalet fulla med kroppsgaser eller med vatten och därigenom höja eller sänka sig i vattnet

==Ammoniter==
En utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.

Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter. Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit, som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett delat lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett odelat lock kallat anaptychus.

== Trilobiter ==
En utdöd marin leddjursgrupp som levde under den paleozoiska eran från tidsperioden kambrium till perm , för ca 540-245 miljoner år sedan. I Sverige finns trilobitfossil och andra paleozoiska fossil i sedimentära bergarter från kambrium, ordovicium och silur inom följande områden: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Siljansringen och i Jämtland.
Som framgår av namnet är trilobitkroppen formad i tre längsgående lober; en mittlob (axial lob) och två sidolober (pleurallober)

Trilobiterna hade ett skal (exoskelett) bestående av kalciumkarbonat och kitin.
Trilobiterna ömsade skal när de växte, som alla andra leddjur. Nästan alla fossil av trilobiter består av skalrester (exuvier) efter skalömsning.

Trilobiterna förflyttade sig med hjälp av gångben, belägna parvis under varje kroppssegment. Extremiteterna hade även en fransad sidogren som troligen fungerade som gälar och som användes vid simningen. Ben, antenner och andra mjukdelar är väldigt sällan bevarade.
Många trilobiter hade förmågan att kunna rulla ihop sig för att vid fara kunna skydda den mjuka undersidan.

==Stromatoliter==
(av grekiska strōma "(säng)täcke" och litos "sten") består troligtvis av lämningar efter mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier (blågröna alger) och bildar stora sammanhängande ytor. Det är inte så länge sedan de upptäcktes och man är fortfarande inte helt säker på hur de bildats. På Grönland har man funnit stromatoliter som är 3,7 miljarder år gamla. På den tiden bestod atmosfären till största delen av koldioxid och haven dominerades av cyanobakterier. Fossilen från Grönland har stora likheter med nu levande stromatoliter. De har en tjocklek på 1-4 cm. Den kemiska strukturen, liksom mineralerna i fossilen, ger starka belägg för att de verkligen formades av levande organismer.

Stromatoliter finns även idag, mestadels i extremt salta vattensamlingar vid jordens tropiska och subtropiska kuster, på ogästvänliga platser där konkurrens från flercelliga organismer saknas.

==Kristalläpplen==
Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.

Fossil

2019-02-13T19:16:48Z

Hy:

=Fossil=
Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.

Fossil kan tillkomma på flera olika sätt:
* Skalet eller benmaterialet kan vara fullständigt bevarat, inbäddad i mineraliserat sediment (alltså egentligen inget fossil).
* Fossilet är fullständigt upplöst, men har bevarats som ett avtryck i de mineraliserade sedimentet
* Fossilet är fullständigt upplöst, och hålrummet efter detta har fyllts med material som sedan mineraliserats inuti det mineraliserade sedimentet.

Endast mycket lite av det organiska materialet fossiliseras, och processen kräver ganska speciella förutsättningar där det organiska materialet bryts ned så långsamt att en mineralisering hinner inträffa. De är oftast de hårdaste delarna som blir fossil, till exempel tand-, skal- och skelettrester i djur. Hos växter kan sporer, frön och stammar fossiliseras. De yngsta fossilen är omkring 10.000 år gamla. Yngre och endast delvis omvandlade fossil kallas ibland subfossil.

I Carl von Linnés systematiska indelning av stenriket klassades fossil som 'petrificerat'.

När endast spår efter en organism påträffas kallas detta för spårfossil. Det kan exempelvis vara kryp- och grävspår eller koproliter.

De äldsta fossilen på jorden är ca 3,9 miljarder år och är lämningar efter bakterier, som levde under jordens barndom. För att kunna avgöra hur gammalt ett fossil är kan man ta hjälp av berggrunden eller mätningar av radioaktivt sönderfall. Det vanligaste är dock att de dateras utifrån de sediment där de förekommer och deras kronologiska ordning i förhållande till kringliggande sediment. Genom att studera fossil från olika tidsåldrar kan man bland annat förstå tidigare ekosystem på jorden och klimatets påverkan på växter och djur. De som arbetar med fossil kallas för paleontologer.

Fossil är viktiga för bland annat paleontologin, då de visar hur livet kan ha sett ut en tidpunkt, hur livets utvecklats samt jordens klimathistoria.

==Olika typer av fossil==
<gallery>
Ortoceratiter.jpg|Ortoceratiter
Ammoniter.jpg|Ammoniter
Trilobiter.jpg|Trilobiter
Stromatoliter.jpg|Stromatoliter
Kristalläpplen.jpg|Kristalläpplen
</gallery>
===Ortoceratiter===
En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.

Ortoceratiterna har ofta liknats vid de idag levande pärlbåtarna, men skalet var rakt och koniskt eller nästan cylindriskt med en diameter växlande från cirka 1 centimeter till 10 centimeter. Vissa arter kunde nå en längd upp till 10 meter. Skalets tillväxtprocess liknar också pärlbåtarnas. I boningskammaren avsöndrade manteln skalsubstans utåt i skalet, och sedan djurets kropp följt med utåt, avsöndrades bakom denna en ny urglasformad skalvägg, ett så kallat septum, så att en skalkammare bildades. Under tillväxten hade djuret förbindelse med de äldre kamrarna genom en köttig sträng av kroppsvävnad, den så kallade sifonen. Genom den kunde djuret pumpa dessa bakre kamrar av skalet fulla med kroppsgaser eller med vatten och därigenom höja eller sänka sig i vattnet

===Ammoniter===
En utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.

Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter. Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit, som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett delat lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett odelat lock kallat anaptychus.

=== Trilobiter ===
En utdöd marin leddjursgrupp som levde under den paleozoiska eran från tidsperioden kambrium till perm , för ca 540-245 miljoner år sedan. I Sverige finns trilobitfossil och andra paleozoiska fossil i sedimentära bergarter från kambrium, ordovicium och silur inom följande områden: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Siljansringen och i Jämtland.
Som framgår av namnet är trilobitkroppen formad i tre längsgående lober; en mittlob (axial lob) och två sidolober (pleurallober)

Trilobiterna hade ett skal (exoskelett) bestående av kalciumkarbonat och kitin.
Trilobiterna ömsade skal när de växte, som alla andra leddjur. Nästan alla fossil av trilobiter består av skalrester (exuvier) efter skalömsning.

Trilobiterna förflyttade sig med hjälp av gångben, belägna parvis under varje kroppssegment. Extremiteterna hade även en fransad sidogren som troligen fungerade som gälar och som användes vid simningen. Ben, antenner och andra mjukdelar är väldigt sällan bevarade.
Många trilobiter hade förmågan att kunna rulla ihop sig för att vid fara kunna skydda den mjuka undersidan.

===Stromatoliter===
(av grekiska strōma "(säng)täcke" och litos "sten") består troligtvis av lämningar efter mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier (blågröna alger) och bildar stora sammanhängande ytor. Det är inte så länge sedan de upptäcktes och man är fortfarande inte helt säker på hur de bildats. På Grönland har man funnit stromatoliter som är 3,7 miljarder år gamla. På den tiden bestod atmosfären till största delen av koldioxid och haven dominerades av cyanobakterier. Fossilen från Grönland har stora likheter med nu levande stromatoliter. De har en tjocklek på 1-4 cm. Den kemiska strukturen, liksom mineralerna i fossilen, ger starka belägg för att de verkligen formades av levande organismer.

Stromatoliter finns även idag, mestadels i extremt salta vattensamlingar vid jordens tropiska och subtropiska kuster, på ogästvänliga platser där konkurrens från flercelliga organismer saknas.

===Kristalläpplen===
Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.

Fossil

2019-02-13T19:16:24Z

Hy: /* Olika typer av fossil */

Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.

Fossil kan tillkomma på flera olika sätt:
* Skalet eller benmaterialet kan vara fullständigt bevarat, inbäddad i mineraliserat sediment (alltså egentligen inget fossil).
* Fossilet är fullständigt upplöst, men har bevarats som ett avtryck i de mineraliserade sedimentet
* Fossilet är fullständigt upplöst, och hålrummet efter detta har fyllts med material som sedan mineraliserats inuti det mineraliserade sedimentet.

Endast mycket lite av det organiska materialet fossiliseras, och processen kräver ganska speciella förutsättningar där det organiska materialet bryts ned så långsamt att en mineralisering hinner inträffa. De är oftast de hårdaste delarna som blir fossil, till exempel tand-, skal- och skelettrester i djur. Hos växter kan sporer, frön och stammar fossiliseras. De yngsta fossilen är omkring 10.000 år gamla. Yngre och endast delvis omvandlade fossil kallas ibland subfossil.

I Carl von Linnés systematiska indelning av stenriket klassades fossil som 'petrificerat'.

När endast spår efter en organism påträffas kallas detta för spårfossil. Det kan exempelvis vara kryp- och grävspår eller koproliter.

De äldsta fossilen på jorden är ca 3,9 miljarder år och är lämningar efter bakterier, som levde under jordens barndom. För att kunna avgöra hur gammalt ett fossil är kan man ta hjälp av berggrunden eller mätningar av radioaktivt sönderfall. Det vanligaste är dock att de dateras utifrån de sediment där de förekommer och deras kronologiska ordning i förhållande till kringliggande sediment. Genom att studera fossil från olika tidsåldrar kan man bland annat förstå tidigare ekosystem på jorden och klimatets påverkan på växter och djur. De som arbetar med fossil kallas för paleontologer.

Fossil är viktiga för bland annat paleontologin, då de visar hur livet kan ha sett ut en tidpunkt, hur livets utvecklats samt jordens klimathistoria.

==Olika typer av fossil==
<gallery>
Ortoceratiter.jpg|Ortoceratiter
Ammoniter.jpg|Ammoniter
Trilobiter.jpg|Trilobiter
Stromatoliter.jpg|Stromatoliter
Kristalläpplen.jpg|Kristalläpplen
</gallery>
===Ortoceratiter===
En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.

Ortoceratiterna har ofta liknats vid de idag levande pärlbåtarna, men skalet var rakt och koniskt eller nästan cylindriskt med en diameter växlande från cirka 1 centimeter till 10 centimeter. Vissa arter kunde nå en längd upp till 10 meter. Skalets tillväxtprocess liknar också pärlbåtarnas. I boningskammaren avsöndrade manteln skalsubstans utåt i skalet, och sedan djurets kropp följt med utåt, avsöndrades bakom denna en ny urglasformad skalvägg, ett så kallat septum, så att en skalkammare bildades. Under tillväxten hade djuret förbindelse med de äldre kamrarna genom en köttig sträng av kroppsvävnad, den så kallade sifonen. Genom den kunde djuret pumpa dessa bakre kamrar av skalet fulla med kroppsgaser eller med vatten och därigenom höja eller sänka sig i vattnet

===Ammoniter===
En utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.

Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter. Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit, som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett delat lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett odelat lock kallat anaptychus.

=== Trilobiter ===
En utdöd marin leddjursgrupp som levde under den paleozoiska eran från tidsperioden kambrium till perm , för ca 540-245 miljoner år sedan. I Sverige finns trilobitfossil och andra paleozoiska fossil i sedimentära bergarter från kambrium, ordovicium och silur inom följande områden: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Siljansringen och i Jämtland.
Som framgår av namnet är trilobitkroppen formad i tre längsgående lober; en mittlob (axial lob) och två sidolober (pleurallober)

Trilobiterna hade ett skal (exoskelett) bestående av kalciumkarbonat och kitin.
Trilobiterna ömsade skal när de växte, som alla andra leddjur. Nästan alla fossil av trilobiter består av skalrester (exuvier) efter skalömsning.

Trilobiterna förflyttade sig med hjälp av gångben, belägna parvis under varje kroppssegment. Extremiteterna hade även en fransad sidogren som troligen fungerade som gälar och som användes vid simningen. Ben, antenner och andra mjukdelar är väldigt sällan bevarade.
Många trilobiter hade förmågan att kunna rulla ihop sig för att vid fara kunna skydda den mjuka undersidan.

===Stromatoliter===
(av grekiska strōma "(säng)täcke" och litos "sten") består troligtvis av lämningar efter mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier (blågröna alger) och bildar stora sammanhängande ytor. Det är inte så länge sedan de upptäcktes och man är fortfarande inte helt säker på hur de bildats. På Grönland har man funnit stromatoliter som är 3,7 miljarder år gamla. På den tiden bestod atmosfären till största delen av koldioxid och haven dominerades av cyanobakterier. Fossilen från Grönland har stora likheter med nu levande stromatoliter. De har en tjocklek på 1-4 cm. Den kemiska strukturen, liksom mineralerna i fossilen, ger starka belägg för att de verkligen formades av levande organismer.

Stromatoliter finns även idag, mestadels i extremt salta vattensamlingar vid jordens tropiska och subtropiska kuster, på ogästvänliga platser där konkurrens från flercelliga organismer saknas.

===Kristalläpplen===
Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.