Fossil - Versionshistorik

Hy: /* Fossil */

2019-02-13T19:17:26Z

‎Fossil

Hy den 13 februari 2019 kl. 19.16

2019-02-13T19:16:48Z

Hy: /* Olika typer av fossil */

2019-02-13T19:16:24Z

‎Olika typer av fossil

Hy: /* Olika typer av fossil */

2019-02-13T19:15:31Z

‎Olika typer av fossil

Hy: /* Kristalläpplen */

2019-02-13T19:14:14Z

‎Kristalläpplen

Hy: /* Stromatoliter */

2019-02-13T19:13:43Z

‎Stromatoliter

Hy: /* Trilobiter */

2019-02-13T19:12:50Z

‎Trilobiter

Hy: /* Ammoniter */

2019-02-13T19:12:26Z

‎Ammoniter

Hy: /* Ammoniter */

2019-02-13T19:12:14Z

‎Ammoniter

Hy: /* Ortoceratiter */

2019-02-13T19:11:39Z

‎Ortoceratiter

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-=Fossil=
+=Uppkomst=
 Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.
@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 Fossil är viktiga för bland annat paleontologin, då de visar hur livet kan ha sett ut en tidpunkt, hur livets utvecklats samt jordens klimathistoria.
-==Olika typer av fossil==
+=Olika typer av fossil=
 <gallery>
 Ortoceratiter.jpg|Ortoceratiter
@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 Kristalläpplen.jpg|Kristalläpplen
 </gallery>
-===Ortoceratiter===
+==Ortoceratiter==
 En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.
 Ortoceratiterna har ofta liknats vid de idag levande pärlbåtarna, men skalet var rakt och koniskt eller nästan cylindriskt med en diameter växlande från cirka 1 centimeter till 10 centimeter. Vissa arter kunde nå en längd upp till 10 meter. Skalets tillväxtprocess liknar också pärlbåtarnas. I boningskammaren avsöndrade manteln skalsubstans utåt i skalet, och sedan djurets kropp följt med utåt, avsöndrades bakom denna en ny urglasformad skalvägg, ett så kallat septum, så att en skalkammare bildades. Under tillväxten hade djuret förbindelse med de äldre kamrarna genom en köttig sträng av kroppsvävnad, den så kallade sifonen. Genom den kunde djuret pumpa dessa bakre kamrar av skalet fulla med kroppsgaser eller med vatten och därigenom höja eller sänka sig i vattnet
-===Ammoniter===
+==Ammoniter==
 En utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.
 Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter. Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit, som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett delat lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett odelat lock kallat anaptychus.
-=== Trilobiter ===
+== Trilobiter ==
 En utdöd marin leddjursgrupp som levde under den paleozoiska eran från tidsperioden kambrium till perm , för ca 540-245 miljoner år sedan. I Sverige finns trilobitfossil och andra paleozoiska fossil i sedimentära bergarter från kambrium, ordovicium och silur inom följande områden: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Siljansringen och i Jämtland.
 Som framgår av namnet är trilobitkroppen formad i tre längsgående lober; en mittlob (axial lob) och två sidolober (pleurallober)
@@ Rad 45: / Rad 45: @@
 Många trilobiter hade förmågan att kunna rulla ihop sig för att vid fara kunna skydda den mjuka undersidan.
-===Stromatoliter===
+==Stromatoliter==
 (av grekiska strōma "(säng)täcke" och litos "sten") består troligtvis av lämningar efter mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier (blågröna alger) och bildar stora sammanhängande ytor. Det är inte så länge sedan de upptäcktes och man är fortfarande inte helt säker på hur de bildats. På Grönland har man funnit stromatoliter som är 3,7 miljarder år gamla. På den tiden bestod atmosfären till största delen av koldioxid och haven dominerades av cyanobakterier. Fossilen från Grönland har stora likheter med nu levande stromatoliter. De har en tjocklek på 1-4 cm. Den kemiska strukturen, liksom mineralerna i fossilen, ger starka belägg för att de verkligen formades av levande organismer.
 Stromatoliter finns även idag, mestadels i extremt salta vattensamlingar vid jordens tropiska och subtropiska kuster, på ogästvänliga platser där konkurrens från flercelliga organismer saknas.
-===Kristalläpplen===
+==Kristalläpplen==
 Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.

← Äldre version		Versionen från 13 februari 2019 kl. 19.16
Rad 1:		Rad 1:
		+	=Fossil=
	Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.		Fossil (av latin fossus, "uppgrävd") är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. En fossilisering kräver att växtdelarna och/eller det omgivande sedimentet mineraliseras. Fossilbildning eller förstening innebär alltså ett utbyte av substans, det vill säga en fysikalisk-kemisk omvandling av material.

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 ===Ortoceratiter===
 En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.
-[[Fil:Ortoceratiter.jpg|miniatyr|Ortoceratiter]]
 Ortoceratiterna har ofta liknats vid de idag levande pärlbåtarna, men skalet var rakt och koniskt eller nästan cylindriskt med en diameter växlande från cirka 1 centimeter till 10 centimeter. Vissa arter kunde nå en längd upp till 10 meter. Skalets tillväxtprocess liknar också pärlbåtarnas. I boningskammaren avsöndrade manteln skalsubstans utåt i skalet, och sedan djurets kropp följt med utåt, avsöndrades bakom denna en ny urglasformad skalvägg, ett så kallat septum, så att en skalkammare bildades. Under tillväxten hade djuret förbindelse med de äldre kamrarna genom en köttig sträng av kroppsvävnad, den så kallade sifonen. Genom den kunde djuret pumpa dessa bakre kamrar av skalet fulla med kroppsgaser eller med vatten och därigenom höja eller sänka sig i vattnet
 ===Ammoniter===
 En utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.
-[[Fil:Ammoniter.jpg|miniatyr|Ammoniter]]
 Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter. Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit, som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett delat lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett odelat lock kallat anaptychus.
@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 En utdöd marin leddjursgrupp som levde under den paleozoiska eran från tidsperioden kambrium till perm , för ca 540-245 miljoner år sedan. I Sverige finns trilobitfossil och andra paleozoiska fossil i sedimentära bergarter från kambrium, ordovicium och silur inom följande områden: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Närke, Siljansringen och i Jämtland.
 Som framgår av namnet är trilobitkroppen formad i tre längsgående lober; en mittlob (axial lob) och två sidolober (pleurallober)
-[[Fil:Trilobiter.jpg|miniatyr|Trilobiter]]
 Trilobiterna hade ett skal (exoskelett) bestående av kalciumkarbonat och kitin.
 Trilobiterna ömsade skal när de växte, som alla andra leddjur. Nästan alla fossil av trilobiter består av skalrester (exuvier) efter skalömsning.
@@ Rad 46: / Rad 46: @@
 ===Stromatoliter===
 (av grekiska strōma "(säng)täcke" och litos "sten") består troligtvis av lämningar efter mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier (blågröna alger) och bildar stora sammanhängande ytor. Det är inte så länge sedan de upptäcktes och man är fortfarande inte helt säker på hur de bildats. På Grönland har man funnit stromatoliter som är 3,7 miljarder år gamla. På den tiden bestod atmosfären till största delen av koldioxid och haven dominerades av cyanobakterier. Fossilen från Grönland har stora likheter med nu levande stromatoliter. De har en tjocklek på 1-4 cm. Den kemiska strukturen, liksom mineralerna i fossilen, ger starka belägg för att de verkligen formades av levande organismer.
-[[Fil:Stromatoliter.jpg|miniatyr|Stromatoliter]]
 Stromatoliter finns även idag, mestadels i extremt salta vattensamlingar vid jordens tropiska och subtropiska kuster, på ogästvänliga platser där konkurrens från flercelliga organismer saknas.
 ===Kristalläpplen===
 Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 ==Olika typer av fossil==
+<gallery>
 ===Ortoceratiter===
 En ordning av bläckfiskar som levde för 400 miljoner år sedan, i Paleozoikum. De hade ett rakt eller svagt svängt spetsigt skal.

← Äldre version		Versionen från 13 februari 2019 kl. 19.14
Rad 45:		Rad 45:
	===Kristalläpplen===		===Kristalläpplen===
	Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.		Ett klotformigt litet fossil. Det var Linné som gav fossilet dess namn. Kristalläpplena representerar en utdöd grupp tagghudingar, dvs den är en avlägsen släkting till våra nutida sjöborrar. På trasiga exemplar kan man ofta se att hålrummet inuti fossilet, dvs det som en gång var djurets kroppshåla, är mer eller mindre fyllt med små glittrande kalcitkristaller, därav dess namn. I en del av dem kan man dessutom spåra rester av djurets organiska delar som omvandlats till en ljus gulbrun olja med tydlig lukt av smörolja.
		+	[[Fil:Kristalläpplen.jpg\|miniatyr\|Kristalläpplen]]