Meander - Versionshistorik

Hy den 13 februari 2019 kl. 07.47

2019-02-13T07:47:21Z

Hy den 13 februari 2019 kl. 07.43

2019-02-13T07:43:55Z

Hy: Skapade sidan med 'Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och omr...'

2019-02-13T07:43:01Z

Skapade sidan med 'Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och omr...'

Ny sida

Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och sedimentation i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs. När en slinga blivit tillräckligt utpräglad kan den bryta igenom ett näs och bilda en ny vattenfåra. Den slinga som då inte längre har något vattenflöde kan så småningom bilda en korvsjö. Ett meandrande lopp är den naturliga formen för varje vattendrag som flyter fram över ett slättlandskap. Företeelsen har fått sitt namn efter floden Maiandros i västra Turkiet.

Slingrar sig, lägre hastighet i innerkurva än ytterkurva

När vatten rinner i en böj så tenderar vattnet att gräva ut material i ytterkurvorna eftersom strömmen är starkast där varvid åkanten eroderas. I innerkurvan där hastigheten är lägre sedimenterar istället material som ån bär med sig. Med tiden kommer ån att röra sig inte längs en rak bana utan längs en sinusformad vågform sett ifrån ovan. Allteftersom åns volymflöde ändras över tiden kommer överhängande och underskurna avsnitt att bildas i åböjarna och därmed ändra formen på åkanterna. Olika hårda material i åns väg och olika friktion utmed bottnen tillsammans med föränderliga volymflöden kommer att leda till att nya fåror eroderas fram. De äldsta delarna av ett meandrande flodsystem uppvisar ofta korvsjöar vilka har uppstått när ån grävt sig fram som genvägar mellan åns olika delar. Sedimenterad jord blockerar tillgången till de avskurna böjarna och de finns kvar som böjar utan förbindelse med huvudfåran.
En annan intressant aspekt på meandrar är att vattnet har en varierande syrehalt på grund av åns olika hastigheter i meandrarna.

Meanderkvoten kallas på engelska river sinuosity, och beräknas som (längden längs kurvan)/(raka längden (fågelvägen))
f=\frac{a}{b}

==Tillkomst==
===Jämviktsteori===
I jämviktsteorin minskar slingorna strömningsgradienten tills en jämvikt mellan terrängens eroderbarhet och strömmens transportkapacitet uppnås.

Det finns (minst) 3 teorier om hur en meandrande flod kan tänkas uppkomma
===stokastisk teori===
hinder i vattnet påverkar

===geomorfisk teori ===
markens struktur/lutning leder vattenvägen, och skapar meandrar

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Slingrar sig, lägre hastighet i innerkurva än ytterkurva
-När vatten rinner i en böj så tenderar vattnet att gräva ut material i ytterkurvorna eftersom strömmen är starkast där varvid åkanten eroderas. I innerkurvan där hastigheten är lägre sedimenterar istället material som ån bär med sig. Med tiden kommer ån att röra sig inte längs en rak bana utan längs en sinusformad vågform sett ifrån ovan. Allteftersom åns volymflöde ändras över tiden kommer överhängande och underskurna avsnitt att bildas i åböjarna och därmed ändra formen på åkanterna. Olika hårda material i åns väg och olika friktion utmed bottnen tillsammans med föränderliga volymflöden kommer att leda till att nya fåror eroderas fram. De äldsta delarna av ett meandrande flodsystem uppvisar ofta korvsjöar vilka har uppstått när ån grävt sig fram som genvägar mellan åns olika delar. Sedimenterad jord blockerar tillgången till de avskurna böjarna och de finns kvar som böjar utan förbindelse med huvudfåran.
+När vatten rinner i en böj så tenderar vattnet att gräva ut material i ytterkurvorna eftersom strömmen är starkast där varvid åkanten eroderas. I innerkurvan där hastigheten är lägre sedimenterar istället material som ån bär med sig. Med tiden kommer ån att röra sig inte längs en rak bana utan längs en sinusformad vågform sett ifrån ovan. Allteftersom åns volymflöde ändras över tiden kommer överhängande och underskurna avsnitt att bildas i åböjarna och därmed ändra formen på åkanterna. Olika hårda material i åns väg och olika friktion utmed bottnen tillsammans med föränderliga volymflöden kommer att leda till att nya fåror eroderas fram. De äldsta delarna av ett meandrande flodsystem uppvisar ofta korvsjöar vilka har uppstått när ån grävt sig fram som genvägar mellan åns olika delar. Sedimenterad jord blockerar tillgången till de avskurna böjarna och de finns kvar som böjar utan förbindelse med huvudfåran. Konstgjorda meandrar används ibland för att rena vattnet i ett vattendrag.
 En annan intressant aspekt på meandrar är att vattnet har en varierande syrehalt på grund av åns olika hastigheter i meandrarna.
 Meanderkvoten kallas på engelska river sinuosity, och beräknas som (längden längs kurvan)/(raka längden (fågelvägen))
 ==Tillkomst==

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 Meanderkvoten kallas på engelska river sinuosity, och beräknas som (längden längs kurvan)/(raka längden (fågelvägen))
-f=\frac{a}{b}
+<math>f=\frac{a}{b}</math>
 ==Tillkomst==