Skillnad mellan versioner av "Diabas"
Hy (diskussion | bidrag) |
Hy (diskussion | bidrag) |
||
| (5 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[ | + | |
| + | Diabas, ibland benämnd svart [[granit]], är en mörk basisk magmatisk bergart. Huvudmineralen i diabas är [[plagioklas]] (labradorit) och [[pyroxen]] (augit), med mindre mängder av olivin, magnetit och ilmenit. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen. | ||
| + | |||
| + | Diabas är en [[basisk bergart]]. | ||
| + | |||
| + | De tre bergarterna [[Basalt]], Diabas och [[Gabbro]] är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gabbro är en djupbergart som finns i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. [[Djupbergarter]], som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsammare. Basalt är motsvarande [[ytbergart]] där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare, Basalt förekommer även i kontinental miljö. Diabas är motsvarande [[gångbergart]]. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat. | ||
| + | |||
| + | Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk). | ||
| + | |||
| + | I Diabas bildar plagioklasen ofta ett karakteristiskt mönster av oordnade avlånga lister. Om utrymmet mellan dem är fyllt av pyroxen kallas det för subofitisk textur, om istället plagioklasen är omgiven av större pyroxenkristaller benäms texturen sin ofitisk. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Diabas Diabas på wikipedia] | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Bergarter]] | ||
Nuvarande version från 31 oktober 2019 kl. 19.38
Diabas, ibland benämnd svart granit, är en mörk basisk magmatisk bergart. Huvudmineralen i diabas är plagioklas (labradorit) och pyroxen (augit), med mindre mängder av olivin, magnetit och ilmenit. Den svarta färgen orsakas av pyroxen och ytterst små korn av järn- och titanoxid i den annars ljusa plagioklasen.
Diabas är en basisk bergart.
De tre bergarterna Basalt, Diabas och Gabbro är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Gabbro är en djupbergart som finns i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. Djupbergarter, som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras långsammare. Basalt är motsvarande ytbergart där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare, Basalt förekommer även i kontinental miljö. Diabas är motsvarande gångbergart. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllt av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristallerats (stelnat) betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.
Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk).
I Diabas bildar plagioklasen ofta ett karakteristiskt mönster av oordnade avlånga lister. Om utrymmet mellan dem är fyllt av pyroxen kallas det för subofitisk textur, om istället plagioklasen är omgiven av större pyroxenkristaller benäms texturen sin ofitisk.
