Granit

Granit är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan. Granit har en grov- till finkornig struktur. Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit, särskilt i Småland och Norrland.

Granit bygger tillsammans med tonalit och granodiorit upp en stor del av kontinentskorpan. Den består av kvarts (grå), kalifältsspat (vit eller rosa) och plagioklas (vit) samt varierande mängder muskovit (ljus), biotit (svart) och hornblände (svart); färgen är grå- eller röd-spräcklig beroende på fältspatens färg.

Granit är en magmatisk bergart, djupbergart om man ska vara mer specifik. Magmatiska bergarter, magmabergarter, bildas som stelningsprodukter av magmor (bergartssmältor) i eller ovanpå jordskorpan. I motsats till ett rent ämne (grundämne eller kemisk förening) saknar en magma specifik stelningstemperatur. När magman svalnar sker därför stelnandet, kristallisationen, inom ett stort temperaturintervall. Vid stelnandet utfäller magman normalt kristaller av flera olika mineral.

Det finns flera olika sorters magmatiska bergarter. Vulkanit (vulkaniska bergarter) är en magmatisk bergart och bildas av snabbt avkylnande magma på eller ytligt under jordytan. Som resultat av detta så blir vulkaniska bergarter glasiga eller finkornigt kristallina. Exempel på vulkaniska bergarter är tuff, ignimbrit och pimpsten.

Magmatiska djupbergarter bildas av magma. När magma trycks upp så svalnar den eftersom att den trycks mot kallare stenar. Långsamt så stelnar magman. Så bildas granit och andra magmatiska djupbergarter.

Granit är sprickfri, tål surt regn, tål tryck, stötar, deformering

Stockholmsgranit

Bohusgranit